Elin Huatorpet

 

I boken "The elements of journalism" står det: 
"Journalism provides something unique to a culture: independent, reliable, accurate and comprehensive information that citizens require to be free"
Alltså: "Journalistik erbjuder något unikt för en kultur: Oberoende, tillförlitlig, korrekt och fullständig information som medborgarna behöver för att vara fri ".

Detta citat tycker jag är otroligt beskrivande av hur viktig den oberoende journalistiken är för medborgarna, samhället och vår kultur. Sociala medier i all ära, det är ett utmärkt forum för dialog och demokratin att blomstra.
Men för att problematisera det hela så tänker jag mig ett scenario: 

Tänk om den "goda" journalistiken skulle konkurreras ut. Om tidningarna och nyhetsstationerna skulle börja ta betalt för nyheter de i alla tider gett bort gratis till medborgarna. Då menar jag inte att man tar betalt för enstaka sidor utan hela nätupplagorna. Idag kan vi ju få tag i nyheter och information som täcker vårt behov av "Hunger for awerness" som författarna kallar det i boken "The elements of journalism" hur lätt som helst.  Skulle folk betala för sig? Det vet man inte. Men jag gissar att människor är så vana att få information gratis så att plötsligt ta betalt för nyheter vet jag inte om människor skulle gå med på. Speciellt inte ungdomar.  
Anledningen till att jag tar detta som exempel är att en lokaltidning där jag bor planerar att ta betalt för hela nättidningen och stänga ute obetalande personer från att ta del av nyheterna. Jag tänker mig i mitt scenario att alla nyhetssajter skulle ta till liknande metoder i en desperat ekonomisk kristid exempelvis. Hur skulle vi jaga ifatt våra nyheter? Skulle vi helt enkelt ändå vara nöjda med ett flöde från en Facebookgrupp, tweets, eller vad Google visar? Är verkligen behovet så stort för alla att nyheterna/informationen kommit från en oberoende journalistisk källa?

I "The elements of journalism" finns ett citat från John McCain (U.S senator från Arizona) då han var fängslad en femårsperiod i Hanoi att det han saknade mest var obunden och ocensurerad information:

"The thing i missed most was information-free uncensored, undisorted, abundant information".

Författarna kallar detta "The awarness instinct".
Jag tänker dock att detta är faktiskt ett citat från en senator, en högutbildad, rik och högt uppsatt person. Placerad i en mycket udda situation.
Har en sådan person ett större behov av att veta var ifrån nyheterna kommer och att de är obundna?
Har en lågutbildad person med sämre ekonomiska förutsättningar samma åsikt? Delar ungdomar den åsikten? Självklart varierar åsikter från person till person, vare sig man är låg/hög utbildad eller har låg/hög inkomst, är ung, gammal eller mittimellan. Men jag tänker att hur man ser på saker och ting kan ha lite med "klass" att göra i vissa fall. Jag kommenterade tidigare idag en annan kursblogg och kom in på hur kulturen i orten jag bor i ser ut. Här har man lägst utbildningsnivå i landet. Rasismen lyser till vardags igenom samhällskulturen. Många av invånarna tror blindt på rasistisk propaganda (inbäddat i ett vältaligt språk och till synes faktarikt). Man ifrågasätter inte källor och nyhetsvärderar inte. Man hör en dialog mellan två beakanta på konsum, man för dialog, påståenden blir till nyheter och ordet sprids med vinden i den lilla orten. Man källkritiserar inte i högre utsträckning, behovet av "Awarness" är ändå täckt. Man fick nys om något, en händelse, något av betydelse, man var aktivt med i en dialog, baserad på.. ja, vem vet vad?

Jag vill dra likheter till de sociala medierna. Detta offentliga rum. Likt kassan på Konsum. Männsikor kommer och går, slänger ut en kommentar, folk för dialog, människor delar åsikter. Vi har våra vanor på sociala medier, och väljer ut vad vi följer och inte. Bakom statusuppdateringarna och flödena sitter privatpersoner med åsikter och icke oberoende framförhållning. Tänker den "vanliga" medborgaren på det? Att information/åsikter/fakta/nyheter på sociala medier är framförd av en privatperson? Detta är jag osäker på. 
Vi tar oss igenom så otroligt mycket information under en hel dag så jag tror faktiskt inte att man värderar och kritiserar på det sättet till vardags. Information är en självklarhet idag.
Vissa värderar och källkritiserar såklart, men andra inte.
Vad händer med samhället och kulturen om de "goda" oberoende medierna konkurreras ut av de sociala medierna, de "privata" "bundna" källorna?

Faktum är att idag så är många unga (i iallafall i min närhet) inte alls intresserade av "gammelmedia". Exempelvis min syster och hennes vänner i 20-års åldern kollar aldrig nyheterna. Hon får sin information från bloggar och Facebook. Hon vet ingenting om världens/landets händelser (ekonomiskt, politiskt, kriser etc) och vad som händer just nu, hon är inte heller intresserad. Hon tycker det är sådant som händer ovanför hennes huvud och inte har med henne att göra. 
Därför anser jag att lokaljournalistiken är så viktig. Om dessa ungdomar åtminstånde kunde ta till sig och intressera sig av nyheterna på lokal nivå (alltså sådant som faktiskt händer i deras närhet som kan ha direkt påverkan på deras vardag) så skulle de iallafall ha någon form av trovärdig information/nyhetskälla. 
Därför är det så viktigt att lokaltidningarna inte stänger ute personer som inte betalar för sina nyheter. Jag tror att det blir allt viktigare att försöka locka ungdomarna till att vilja läsa lokaltidningen. Exempelvis genom ungdomssidor, krönikor skrivna av bloggförebilder, bloggar på lokaltidningarnas nyhetssiter, försöka skriva om sådant som fångar ungdomarnas vardag och intressen. Det är viktigt att ungdomarna är en målgrupp man aktivt tänker på hos redaktionerna och arbetar för att få och behålla. De är ju trots allt nuet och framtiden. Deras vanor och val kommer påverka deras barn, och i sin tur deras barn osvosv... (Ex: att tidningen finns på frukostbordet och är en naturlig del av vardagen).

 

 

The elements of journalism, citat:

 

"Every year millions of dollars are spent trying to sway public opinion, often by employing half-truths and sometimes outtight lies. As a result, it is crucial that the news media play the role of honest broker and referee as it carries the common discussion. In the new age of media, it is more incumbent of those providing us with journalism that they decipher the spin and lies of commercialized argument, lobbying, and political propaganda"...

 

"Yet in a new age, it is more important, not less that the public discussion be built on the same principles as the rest of journalism starting with truthfulness, fact and verification."

 

-De som förmedlar information på sociala medier bör gå under samma krav som journalisterna. Dock så finns ju alla typer av människor med alla möjliga syften och tankar kring sina budskap på sociala medier/internet så i det stora hela blir drömbilden av att alla skulle gå under journalistikens etiska regler ett stort problem.

Man kan inte lita på att så många människor följer reglerna. Och som sagt, sociala medier är kassan på konsum. Ett offentligt rum, där ord, meningar, åsikter, dialog, diskussion trillar ut, spontant, ibland planerat. 

Men som författarna säger, det är viktigt att världens invånare har respekt för information. Att vi inte behandlar information som skräp och något vardagligt.

Information, fakta och nyheter i trovärdig etisk förpackning är guld värt och något vi inte ska ta för givet på det sätt vi gör i många länder idag.

Det är viktigt att redaktionerna håller sig uppdaterade med vad som händer i de sociala medierna. Att man rapporterar om diskussionerna och hur dialogen ser ut där (Som många faktiskt gör! Ex: P3 nyheter).
Sociala medier och journalistiken måste gå hand i hand. Journalistiken behöver allmänheten, och allmänheten (kulturen och samhället) behöver journalistiken, för att en trovärdig oberoende bild alltid ska finnas.
Det behöver vi för att kunna vara fria medborgare.